| NORDTERM-Symposium den 14 och 15 juni 1999 Tema: Nationalsprogene i Norden: Domænetab eller internationalisering? |
|
Inledning Svenska OptikSällskapet Svenska OptikSällskapet bildades 1991 som en så kallad ideell förening för personer, organisationer och företag med intresse för optik och optisk teknik. Sällskapet har till ändamål att främja utvecklingen inom optik och optisk teknik inom Sverige samt att utgöra svenskt kontaktorgan för European Optical Society. Sällskapets största insats har legat i att var artonde månad anordna en optikkonferens i Sverige. Sällskapet verkar dessutom genom ett antal arbetsgrupper, varav en ägnar sig åt språkvårdsfrågor. Utländska termer i optiken Inom optiken, liksom inom de allra flesta andra specialområden, skapas hela tiden en mängd nya termer. Historiskt har åtminstone när det gäller optik termer skapats i fransk-, tysk- och engelskspråkiga regioner, men numera är de engelskspråkiga termerna dominerande. För många svenskar känns det angeläget att försöka finna motsvarigheter till dessa termer på svenska språket. Arbetsgruppens tillkomst Arbetsgruppen för språkvårdsfrågor tillkom faktiskt delvis av en slump. Vid en av sällskapets optikkonferenser i Stockholm hösten 1995 tillsammans med Institutet för optisk forskning blev jag ombedd av institutets direktör att anordna en paneldiskussion om terminologifrågor. Till detta hade jag meriterat mig genom att i en av institutets tekniska referensgrupper anmärka på att engelska termer ofta lämnades oöversatta i institutets tekniska rapportering. För att klara denna uppgift tog jag kontakt med Anna-Lena Bucher vid Tekniska nomenklaturcentralen, TNC. Hon ställde upp och höll ett inledningsföredrag om terminologi innan paneldiskussionen började. I panelen satt, förutom Anna-Lena och jag, ytterligare en industrirepresentant samt en läroboksförfattare. Diskussionen visade, att det förelåg ett stort intresse för att arbeta med språkvårdsfrågorna inom optiken. I början av 1996 bildade således Svenska OptikSällskapet en arbetsgrupp för språkvårdsfrågor med mig som sammankallande. (Under denna tid var jag dessutom sällskapets ordförande.) Språkvårdsgruppens uppdrag och sammansättning Uppdrag Arbetsgruppen har enats om följande formulering av sitt uppdrag: "Genom sin arbetsgrupp för språkvårdsfrågor vill Svenska OptikSällskapet bistå dem som arbetar med optik i Sverige med råd om gott språkbruk och lämplig terminologi för att kommunikationen mellan kolleger ska vara entydig och väldefinierad och för allmänheten förståelig och tilltalande." Kompetens och yrkesområden Arbetsgruppens kompetens är tämligen allsidig och omfattar områdena fysikalisk optik, avbildning, optoelektronik, optiska sensorer, laserfysik med tillämpningar, synhjälpmedel, optometri, optiska system och instrument, optisk kommunikation samt terminologi. De tekniska medlemmarna arbetar normalt inom olika samhällssektorer såsom forskning och högskoleundervisning, industriell utveckling och tillverkning samt konsultverksamhet. Samtliga åtta medlemmar är givetvis starkt intresserade av språk- och terminologifrågor. En medlem representerar TNC. En annan medlem är samtidigt ledamot i Svenska OptikSällskapets styrelse med ansvar för internationella frågor och för språkvårdsfrågor. Arbetsgruppens samarbete med TNC är viktigt. Ingen text av betydelse publiceras utan att ha granskats vid TNC. Genom denna granskning säkerställer vi att publikationerna håller en ur terminologisk synvinkel professionell nivå. Språkvårdsgruppens arbetssätt Möten Språkvårdsgruppen träffas tre gånger per år. Mötet pågår i ca fyra timmar. Under mötena föres protokoll. Huvuddelen av tiden upptas av diskussion om tekniska termer. Diskussionerna leder ofta till att flera medlemmar får "hemläxor", utredningar att göra till ett kommande möte eller kanske redan till protokollets utskrift några veckor efter mötet. Arbetsmaterial Gruppens diskussioner utgår ifrån en förteckning över problematiska termer, som vi kommit överens om att behandla. För närvarande rör det sig om nästan 200 termer inom olika optiska kunskapsområden. Denna termförteckning, som vi numera kallar 'checklista', är styrande för arbetet genom att man där kan se, vilka termer som är färdigbehandlade, som är under behandling eller som ännu inte har börjat behandlas. Andra typer av arbetsmaterial är närmast självklara: vi söker termförslag och exempel på språkbruk i alla upptänkliga fackböcker, rapporter, tidskrifter, uppslagsverk och lexika, ibland även i de databaser som finns tillgängliga vid TNC. Informella kontakter Mellan mötena står arbetsgruppens medlemmar i kontakt med varandra och med andra personer, som kan ge råd i termfrågor. Det är vanligen fråga om expertis, som kan förklara de tekniska funktionerna i de begrepp som behandlas. Utan en ingående teknisk bekantskap med fenomenen är det svårt för arbetsgruppen att nå fram till lämpliga termförslag. Korresponderande medlemmar Det är inte möjligt för alla medlemmar att närvara vid varje möte. Ett par medlemmar, som inte bor i Stockholm, har vi vanligen kontakt med per brev eller elektronisk post eller telefon. Kontakterna blir särskilt intensiva inför ett möte. Då inhämtas de korresponderande ledamöternas åsikter i de termfrågor som står på dagordningen i det kommande mötet, så att åsikterna kan protokollföras vid mötet. Finansiering Detta för oss in på frågan om arbetets finansiering. Svenska OptikSällskapet har begränsade möjligheter att finansiera verksamheten. Vi har i huvudsak andra finansieringskällor, dels genom att ledamöternas arbetsgivare kan betala för arbetstid och reskostnader, dels genom att Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm genom sitt stöd till TNC kan betala för TNCs medverkan. Endast i undantagsfall (t.ex. mina reskostnader till denna konferens) kan Svenska OptikSällskapet bidraga ekonomiskt till verksamheten. Vi har ingen redovisning av hur mycket tid som åtgår för de olika medlemmarnas deltagande. Uppskattningsvis är det fråga om ca 300 timmar per år för alla åtta medlemmarna tillsammans. Härav faller en tredjedel på den sammankallande, som förutom kallelser skriver protokoll, ordlistor och språkspalter (se nedan), samt arbetar med löpande språkvårdsärenden. Arbetsresultat Protokoll Protokoll förs vid varje möte och fördelas till arbetsgruppens medlemmar. En stor del av protokollstexten utgörs av sammanfattningar av diskussioner som förts om de olika termer som vi behandlar. Det är därför i princip möjligt att gå tillbaka i tiden och se, vilka synpunkter som framkommit under diskussionerna. I bilagor till protokollen förekommer texter ur uppslagsverk, utdrag ur databaser samt den aktuella checklistan, till vilka protokollstexten refererar. Ibland biläggs även den aktuella versionen av vår ordlista (se nedan). Språkspalter Ungefär tre gånger per år publiceras en språkspalt, vars längd är drygt 400 ord. Publiceringen sker i ett informationsorgan som ges ut av Institutet för optisk forskning (AB IOF) i Stockholm. (Under 1999 fusioneras AB IOF med Industriellt MikroelektronikCentrum IMC, men informationsorganet skall leva vidare.) I en typisk språkspalt avhandlas arbetsgruppens funderingar kring en eller ett par problematiska termer och dess förslag till svenskt språkbruk. Dessutom ges ibland information om arbetsgruppens verksamhet. Nätverk Arbetsgruppen har visat sig vara ett nyttigt nätverk för TNC. Som exempel kan vi här nämna att en av gruppens medlemmar hjälpt TNC med översättning till svenska av ett 100-tal termer inom området fiberoptik för Eurodicautom. Ordlista Arbetsgruppen har tagit fram en ordlista, för närvarande omfattande nästan hundra termposter. Varje termpost omfattar själva termen, en förklaring, en rekommendation till översättning från den engelska motsvarigheten, samt en kommentar. Exempel visas nedan. Framställningen av denna ordlista får betraktas som en av arbetsgruppens huvuduppgifter. Spridning av information Arbetsgruppens resultat skall vara tillgängliga på Internet genom länkar från Svenska OptikSällskapets webbplats (http://www.optics.kth.se/sos/). Här skall våra språkspalter och vår ordlista kunna läsas av allmänheten. Vi planerar även att inrätta en diskussionsgrupp för språkvårdsfrågor på webbplatsen. Det skall också finnas länkar mellan TNCs och Svenska OptikSällskapets webbplatser. Några exempel på behandlade optiktermer För att ge en uppfattning om våra resultat vill jag här visa några exempel på termposter ur vår ordlista. Meningen är att de skall illustrera olika problem eller frågeställningar som kan uppstå, när vi söker svenska motsvarigheter till utländska (engelska) termer. add/drop multiplexer Denna engelska term ville vi gärna finna en svensk motsvarighet till. Här ser vi att termens första led är engelskt, medan det andra ledet kan anses ligga mera åt det latinska hållet och således av tradition vara lättare att acceptera i svenskan. Ingående diskussioner rörande multiplexorns tekniska funktion resulterade i följande termpost: utbytarmultiplexor anordning som i WDM-system tappar av signaler från en viss våglängdskanal och matar in andra signaler på samma våglängdskanal Använd utbytarmultiplexor för eng. add/drop multiplexer. Kommentar WDM: Se våglängdsmultiplexering. Vi fick en omedelbar kvittens på riktigheten i den svenska termen, när vi alldeles efter vårt möte frågade en i teknikområdet insatt person, som inte varit närvarande under diskussionerna: -"Vilken engelsk term tror du att vi har översatt till utbytarmultiplexor?" Efter en sekund kom svaret, utan minsta spår av tvekan i rösten: -"Add/drop multiplexer!". blindsight Denna term låter sig översätta led för led, så att man på svenska får termen blindsyn. Motsägelsen i den svenska termen är lika stor som den är i den engelska termen. Termposten i vår ordlista blev så här: blindsyn förmedling av signaler från näthinnan till hjärnan (exempelvis för styrning av melatonin-nivån) utan att någon bild av omvärlden uppfattas Använd blindsyn för eng. blindsight. Kommentar Termen förekommer inom fysiologisk optik. squeezed light Denna term är ju helt engelsk och borde få en helt svensk motsvarighet. Sedan gruppen diskuterat kring termen, kontaktades vetenskapsmän vid två olika forskargrupper. Den ena gruppen föreslog en mera strikt vetenskaplig term, nämligen brusreducerat ljus, vilken syftar på att detta slags ljus har påverkats så att det brus som sammanhänger med den slumpartade registreringen av ljuspartiklarna (fotonerna) har reducerats. Den andra gruppen använde redan i sitt dagliga arbete termen klämt ljus, vilken ju är en ordagrann översättning. I bridge förekommer på svenska termen skvis som är en direkt försvenskning av squeeze. TNC avrådde dock från en tänkbar term skvisat ljus med hänsyn till den speciella, bridge-anknutna innebörden av skvis. Termposten i vår ordlista ser ut så här: klämt ljus laserljus, vars kvantmekaniska obestämdhetsområde i fasrummet deformerats Använd klämt ljus för eng. squeezed light. Kommentar Närliggande begrepp är klämt vakuum (eng. squeezed vacuum), klämt tillstånd (eng. squeezed state) och klämningsbandbredd (eng. squeezing bandwidth). Ett exempel på fasrum är ett tvådimensionellt rum, vars axlar utvisar fotonantal resp. svängningsfas hos laserljuset. I exemplet kan obestämdheten i fotonantal, dvs. fotonbruset, minskas genom klämning, varvid dock obestämdheten i svängningsfas ökar, så att obestämdhetsarean i fasrummet (fotonantal, svängningsfas) förblir konstant i enlighet med en kvantmekanisk obestämdhetsrelation. I kommentaren illustreras, hur smidigt stammen kläm- kan användas i närliggande begrepp. Detta förhållande borde underlätta acceptansen för införande i svenska språket av termen klämt ljus. taper Denna term illustrerar några av de svårigheter som man kan råka ut för i sökandet efter en svensk motsvarighet. Det är enklast att först visa hur termposten slutligen formulerades: modanpassare anordning som anpassar fas- och amplitudfördelningen hos en elektromagnetisk våg så att effektförlusten blir minimal vid övergången mellan två vågledande system Använd modanpassare för eng. taper. Kommentar Vardagligt förekommer också modtratt eller enbart tratt för detta begrepp. Den engelska termen taper har en alternativ betydelse inom teknikområdet synhjälpmedel, se förstorande bildledare. Anordningen ser vanligen ut som en stympad kon (en tratt) som förbinder två optiska fibrer (som är ett slags optiska vågledare) av olika diameter med varandra. I vanliga ordböcker hittade vi ingen riktigt lämplig term. Inom radartekniken kallas dock en liknande struktur för horn. Arbetsgruppen trodde därför att horn skulle vara en lämplig svensk motsvarighet till engelska taper i den aktuella tillämpningen. Mot detta protesterade emellertid radarexperter, i det att de framhöll, att ett horn överför elektromagnetiska vågor från en vågledare till fria rymden, men aldrig till en annan vågledare. Detta argument böjde vi oss för och valde i stället termen modanpassare. Den är sakligt adekvat och har ett neutralt stilvärde. Ett par andra förslag med fördelen att vara kortfattade, målande och i mera vardaglig stil placerade vi i kommentaren. whiteout Termen whiteout ville vi finna en svensk motsvarighet till, eftersom den innehåller flera osvenska ljud och en osvensk stavning. Det visade sig svårt att finna någon vetenskapsman, som kände till en svensk term. De använde helt enkelt whiteout i svenskan utan att översätta det. Till sist fann vi användarna uppe i den norrbottniska fjällvärlden, där fenomenet under den mörka årstiden kan vara ganska vanligt. Så här ser termposten ut i vår ordlista: flatljus isotrop luminansfördelning i polartrakterna Använd flatljus för eng. whiteout. Kommentar Flatljus är ett optiskt fenomen i atmosfären i polarområdena, i vilket observatören befinner sig i en likformigt vit omgivning. Varken skuggor, horisonten eller moln kan urskiljas. Närbelägna föremål syns, ty sikten är god och dimma råder ej. Flatljus orsakas av multipelspridning av solljus mellan snötäcke och molnbas. Det kan således endast förekomma i mulet väder och kal terräng, när marken eller isen är helt snötäckt. Sannolikheten för uppkomst av flatljus är större när solen står lågt än när den står högt. Liksom i fallet klämt ljus ser vi här fördelarna med en svensk term. Den kan otvunget kombineras med andra ord till nya ordbildningar, till exempel flatljusförhållanden, flatljusrisk. Avslutning Svenska OptikSällskapets arbetsgrupp för språkvårdsfrågor tycks fylla en angelägen funktion för att minska risken för domänförluster inom optikområdet. Det finns fortfarande många termer att behandla, varför arbetet skulle kunna fortsätta länge utan att vi med nuvarande arbetstakt hinner bli färdiga. Samarbetet med TNC är ovärderligt, eftersom det ger optikexperterna erforderlig tillgång till terminologisk expertis. Framtiden kommer att utvisa, hur långt vi kan nå med vårt språkvårdsarbete. Det förekommer ibland, på enstaka håll, tecken på preferenser för engelska termer i en strävan till internationalisering av språkbruket. Här skulle kanske vår information på Internet rörande de svenska optiktermerna kunna utgöra en värdefull motvikt och vara till hjälp för dem som vill bevara och befrämja modersmålet inom optiken. |
|
SOS webbplats - Språkvård inom svensk optik | Responsible: Fredrik Laurell | Date last revised: 2005-02-22 JK |