• ATR
• attenuated total internal reflection
• avbildning
• avbildningslära
• avbildningsteknik
• avbildningsteori
• avbildningsvetenskap
• avbruten totalreflexion, avbruten totalreflektion
• bildalstrande system
• bildalstringsmodul
• bildalstringssystem
• bildsensor
• corner-cube prism
• corner reflector
• critical angle
• cube corner prism
• dämpad totalreflexion, dämpad totalreflektion
• evanescent field
• evanescent fält
• gränsvinkel, kritisk vinkel
• hörnreflektor
• imager
• imaging science
• imaging technology
• imaging theory
• kritisk vinkel
• kubhörnsprisma
• leg. optiker
• ophthalmic optician
• optical engineer
• optical scientist
• optiker
• optometrist
• retroreflector
• retroreflektor
• totalreflexion, totalreflektion

Kommentar
En vanlig fältkikare, bestående av åtminstone ett objektiv och ett okular, är ett exempel på ett afokalt system. Såväl objektet som bilden befinner sig vid normal användning i princip på oändligt stort avstånd från fältkikaren. Fältkikaren har en vinkelförstoring, som är kvoten mellan bildsidans och objektsidans synfält.

Ett objekt på ändligt avstånd från kikaren avbildas på ändligt avstånd med en linjär förstoring som är lika med vinkelförstoringens inverterade värde. Den linjära förstoringens värde är alltså konstant och oberoende av objektavståndet.

På grund av sina speciella egenskaper saknar afokala system förutom brännpunkter och fokalplan även huvudpunkter, huvudplan och nodpunkter.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. För ett liknande fenomen inom instrumentoptik, se förstoringsdifferens.

Kommentar
Antivikningsfilter begränsar ortsfrekvensöverföringen och kan t.ex. förekomma i bildplanet för CCD:er eller skannrar.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken. De flesta kameror är försedda med en variabel aperturbländare, ofta i form av en irisbländare. Exponeringen vid fotografering kan, förutom genom exponeringstiden, regleras genom bländarinställning, det vill säga val av bländartal, hos kamerans objektiv, vanligen i ett diskret antal bländarsteg. En anknuten verbform är blända ned, som innebär att objektivets ljusstyrka minskas genom minskning av aperturbländarens diameter. Motsvarande substantiv är nedbländning.

Bilden av aperturbländaren i systemets objektrum kallas inträdespupill eller ingångspupill (eng. entrance pupil). Bilden av aperturbländaren i systemets bildrum kallas utträdespupill eller utgångspupill (eng. exit pupil).

avbildning
(inom teknik:) återgivande i bild av objekt eller mätbara egenskaper hos objekt

Använd avbildning för eng. imaging i definitionens betydelse.

Kommentar
En avbildning kan ske i ett eller flera steg, eventuellt med mellanliggande informationslagring.

avbildningslära, avbildningsvetenskap
kunskapsområde rörande avbildning

Använd avbildningslära eller avbildningsvetenskap för eng. imaging science.

Kommentar
Avbildningslära indelas i avbildningsteori och avbildningsteknik.

avbildningsteknik
metod för avbildning

Använd avbildningsteknik för eng. imaging technology.

Kommentar
Den engelska termen imager har de svenska motsvarigheterna bildalstringsmodul, eller för mer komplexa anordningar, bildalstringssystem eller bildalstrande system.

avbildningsteori
teori som avbildningsläran grundar sig på

Använd avbildningsteori för eng. imaging theory.

avbruten totalreflexion, avbruten totalreflektion
partiell passage av strålning genom ett i övrigt totalreflekterande gränsskikt i partier med förhöjt brytningsindex i mediet med det lägre brytningsindexet

Använd avbruten totalreflexion för eng. frustrated total internal reflection

Kommentar
Jämför totalreflexion och dämpad totalreflexion.

Kommentar
Termen axeldistans är inte så vanlig, men rekommenderas. Den är analog till termen centrumdistans (se detta ord) inom glasögonoptiken. Jfr ögonavstånd.

Kommentar
Bakåtspridning används för att beteckna såväl fenomenet som den bakåtspridda strålningen själv.

Kommentar
Bakåtspridningskoefficienten är beroende av våglängd och spridande medium.

Bakåtspridningskoefficienten är kvoten mellan den bakåtspridda strålningens radians och den infallande strålningens irradians (i watt per kvadratmeter) och anges i sr^-1.

Kommentar
En bild som kan uppfångas på en fysisk yta kallas en reell bild. Motsvarande engelsk term är real image. En bild som inte kan uppfångas på en fysisk yta kallas en virtuell bild. Motsvarande engelsk term är virtual image.

Kommentar
En plan yta i ett optiskt systems objektrum avbildas på en yta i bildrummet, som vanligen inte är plan. Man säger att systemet ger upphov till bildfältskrökning. Den innebär ett med ökande fältvinkel tilltagande fokuseringsfel i förhållande till ett idealt bildplan. Bildfältskrökning betraktas därför som ett avbildningsfel i systemet.

I system som uppvisar astigmatism talar man dessutom om sagittal bildfältskrökning (eng. sagittal field curvature) och tangentiell bildfältskrökning (eng. tangential field curvature). Det enkla ordet bildfältskrökning används för dessa krökningars aritmetiska medelvärde.

I frånvaro av astigmatism återstår ändå en bildfältskrökning. Bildytan ligger då på petzvalytan och beror på petzvalkrökning. Motsvarande engelska termer är Petzval surface och Petzval curvature.

Bildfältskrökningen kan reduceras med olika konstruktionsåtgärder. För en sådan, se under fältplaningslins.

Kommentar
Bildojämnhet kan förekomma i många system, till exempel värmekameror eller magnetkameror.

anordning som med hjälp av detektorelement omvandlar en optisk bild till en elektronisk signal

Kommentar
Detektorelementen i en bildsensor kan anordnas endimensionellt eller tvådimensionellt, se detektorrad och detektormatris.

Kommentar
På motsvarande sätt definieras bildvridning i ett binokulärt optiskt instrument. De bägge bilderna är då i princip vridna lika mycket i förhållande till sin nominella inriktning i instrumentets mekaniska struktur. Begreppet bildvridning skiljer sig från begreppet inbördes bildvridning (se denna term) för ett binokulärt system, varför dessa två termer inte får förväxlas.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik.

Kommentar
Denna typ av störning kan uppstå vid reduktion av datamängden i digitala bilder, till exempel i samband med lagring eller överföring.

Vardagligt, eller i andra fall då sammanhanget är tydligt, förekommer också den kortare termen blockighet för detta begrepp. Motsvarande kortare engelska term är blocking.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken. Begreppet bländare kan med avseende på funktionen indelas i aperturbländare och fältbländare eller med avseende på konstruktionen indelas i fast bländare och variabel bländare. Ett exempel på den senare typen är irisbländare.

En bländare utgörs vanligen av en avskärmande mekanisk struktur, i vilken det finns en öppning, genom vilken önskade strålknippen eller delar av vågfronter kan passera.

Kommentar
Se även aperturbländare.

Kommentar
Termen bygger på namnet Lawrence Bragg (1890–1971), en engelsk fysiker som tillsammans med sin far, William Bragg (1862–1942), erhöll 1915 års nobelpris i fysik för grundläggande arbeten inom röntgenkristallografin.

Kommentar
Brickor används inom mikroelektroniken, men förekommer även inom optroniken. Ofta anges även materialet, till exempel kiselbricka.

Kommentar
Brytkraften anges i enheten dioptri

Jämför vergens.

Kommentar
Brytningsindex är en materialparameter som bestämmer hur en ljusstråle bryts och reflekteras vid passage genom en gränsyta mellan två material. Brytningsindex varierar något med ljusets våglängd vilket bl.a. medför att ett glasprisma kan dela upp vitt ljus i ett färgspektrum.

Vid linskonstruktion räknas vanligen brytningsindex som kvoten mellan ljushastigheten i luft av normaltryck och normaltemperatur vid en bestämd våglängd och ljushastigheten i linsmaterialen, ett begrepp som kan kallas relativt brytningsindex (eng. relative refractive index, relative index of refraction). Mera generellt avser relativt brytningsindex kvoten mellan ljushastigheterna i två godtyckliga material.

I vågledarkomponenter där ljusutbredningen sker i kanaler vars tvärsnitt är i storleksordningen 5–10 ggr ljusvåglängden, t.ex. optiska fibrer, bestäms ljushastigheten inte enbart av brytningsindex i vågledarkanalen. Brytningsindex hos materialet som omger vågledaren och vågledarens tvärsnittsarea och form spelar också roll. Man använder då termen effektivt brytningsindex (eng. effective refractive index, effective index of refraction) som anger kvoten mellan ljushastigheten i vakuum och ljushastigheten i vågledaren.

I vågledare är vågens hastighet också olika för olika utbredningsmoder, med undantag för s.k. degenererade moder, varför man även använder termen modindex, med den engelska motsvarigheten modal index.

Effektivt brytningsindex används också för att ange ljushastigheten i inhomogena material vilka t.ex. kan bestå av mycket små partiklar eller droppar med olika brytningsindex.

Kommentar
Efter passage genom systemet konvergerar (vid positiv brännvidd) eller divergerar (vid negativ brännvidd) de ursprungligen axelparallella paraxiala strålarna. Strålarna (vid positiv brännvidd), eller deras tänkta förlängningar bakåt (vid negativ brännvidd), skär varandra i brännpunkten.

Alla avbildande optiska system utom afokala system har två brännpunkter. Den ena tillhör objektsidan och sägs ligga i objektrummet, medan den andra tillhör bildsidan och sägs ligga i bildrummet. Bildsidans brännpunkt är skärningspunkten för två på objektsidan axelparallella paraxiala strålar. Objektsidans brännpunkt är skärningspunkten för två på bildsidan axelparallella paraxiala strålar.

Afokala system har inga brännpunkter.

Ett mot den optiska axeln vinkelrätt plan, som innehåller en brännpunkt, kallas fokalplan.

Kommentar
Det är viktigt att skilja mellan brännvidd och snittvidd.

Brännvidden fungerar som skalfaktor mellan ett föremåls synvinkel på ingångssidan och storleken av föremålets bild på utgångssidan av ett avbildande optiskt system.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Den är analog till termen axeldistans inom instrumentoptiken.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Cyklofori orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att rotationsfelställningen är latent innebär, att det berörda ögat är felställt endast om det genom övertäckning hindras att se samma bild som det andra ögat ser. Jämför cyklotropi.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Cyklotropi orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att rotationsfelställningen är manifest innebär, att det berörda ögat alltid är felställt. Jämför cyklofori.

Ett analogt fenomen inom instrumentoptiken kallas inbördes bildvridning.

Kommentar
Se även diodmatris och detektorrad.

Kommentar
Se även detektormatris och diodrad.

Kommentar
Diffraktionsbländare förekommer i vissa optiska mikroskop eller elektronmikroskop.

I en mer allmän mening betecknar diffraktionsöppning (eng. diffraction aperture) den ljusöppning eller apertur som ger upphov till ett visst diffraktionsmönster (Fresnel- el. Fraunhoferdiffraktion).

Kommentar
Dioderna kan vara detektorer, lysdioder eller laserdioder. Se även detektormatris och diodrad.

Kommentar
Dioderna kan vara detektorer, lysdioder eller laserdioder. Se även detektorrad och diodmatris.

Kommentar
Brytkraften hos en lins med brännvidden 1 m är 1 dioptri = 1dioptri = 1 m^-1.

Inom ögonoptik beskrivs vanligen en lins med en brännvidd på f meter med hjälp av dess brytkraft på 1/f dioptrier; i Sverige förekommer oftast beteckningen D för dioptri. Likaså anges ett ögas brytningsfel i dioptrier. Korrigeringen åstadkoms genom att välja en glasögonlins sådan att summan av brytningsfelet hos ögat och brytkraften hos glasögonlinsen blir noll.

Kommentar
Diskrimineringströskel är ett begrepp inom psykofysik och perceptionsteorier, och är ett mått på diskrimineringsförmåga.

På svenska förekommer även de synonyma uttrycken (åt)skillnadströskel, särskillnadströskel, differenslimen, m.fl.

Vid mätning av perceptuella storheter används akronymen jnd även som måttenhet.

Kommentar
Begreppet distorsion förekommer på många håll inom signalteorin. Distorsionen innebär någon form av störning på en signal. Ett exempel på störning av en bildsignal är blockighetsstörning.

Kommentar
Distorsionen beskrivs i den geometriska optiken som ett fel hos huvudstrålen vid avbildning i ett optiskt system. Felet uttrycks som skillnaden mellan huvudstrålens skärningspunkt med bildplanet och motsvarande paraxiala huvudstråles skärningspunkt med bildplanet. Distorsionen uttrycks vanligen som ett relativt mått – varvid skillnaden ställs i relation till avståndet till optiska axeln – och anges då i procent.

Om det relativa felet är konstant över hela bildytan talar man inte om distorsion, utan om förstoringsfel, eftersom objektets form i detta fall inte är förvrängd.

I ett rotationssymmetriskt optiskt system talar man om kuddformig distorsion, om felet pekar utåt, och om tunnformig distorsion, om felet pekar inåt i förhållande till bildens centrum. Motsvarande engelska termer är pincushion distortion och barrel distortion. För icke rotationssymmetriska system kan även andra former av distorsion förekomma.

Toleransutfall i tillverkning och montering medför att inget avbildande system i praktiken är rotationssymmetriskt, även om det är konstruerat så. Särskilt i kameraobjektiv som används inom fotogrammetrin är en noggrann kartläggning av distorsionen viktig. Här tillordnas varje punkt i bildplanet en distorsionsvektor, vars storlek och riktning anger huvudstrålens fel i förhållande till en väldefinierad, ideal bildpunkt.

Termen felteckning är synonym till termen distorsion, och används företrädesvis inom fotogrammetrin. Radiell felteckning anges vanligen som skillnaden i millimeter i relation till avståndet i millimeter i bildplanet räknat från bildhuvudpunkten (den fotogrammetriska bildens centrumpunkt), som är fotpunkten för normalen från inre nodpunkten (projektionscentrum) till bildplanet. (Observera, att bildhuvudpunkt betyder något annat än bildsidans huvudpunkt.)

Förstoringsfel korrigeras genom en ändring av kamerakonstanten.

Så kallad decentreringsfelteckning innehåller både tangentiell och radiell komposant. Den är inte rotationssymmetrisk och kallas ibland oegentligt för tangentiell felteckning. Jämför med distorsionsvektor.

Kommentar
Dämpad totalreflexion har många användningar inom optisk mätteknik och för analys av material i fast och flytande form.

Jämför avbruten totalreflexion.

Kommentar
Detta begrepp medger en enkel jämförelse av prestanda mellan olika avbildande system.

För ett system som har en icke-cirkulär och/eller centralobstruerad inträdesöppning brukar den effektiva inträdesöppningens diameter anses vara lika med den diameter som en cirkulär, icke centralobstruerad inträdespupill med lika stor area skulle ha.

Kommentar
Jämför med den analoga definitionen av icke-linjär optik. Till elektrooptiken kan bl.a. hänföras teknik för att modulera och styra ljusflöden, t.ex. presentationsenheter (bildskärmar, displayer), informationslagring (videoskiva), optiska kopplingselement (switchar).

Kommentar
Mot substantivet ensning svarar verbet ensa. Motsvarande engelska verb är align.

Det ovan definierade begreppet innebär en aktivitet: en tekniker ställer in det optiska systemets riktmedel så att riktpunkten i huvudsak sammanfaller med träffpunkten för någon annan del av systemet, exempelvis ett vapensystem eller lasersystem. Termen ensning kan emellertid även betyda resultatet av aktiviteten: dvs. hur väl teknikern har lyckats ensa systemet. Det betyder att en tolererad avvikelse existerar mellan riktpunkt och träffpunkt: siktets ensning ligger inom en specificerad tolerans.

Det optiska siktet kan innehålla optiska eller mekaniska anordningar för att utföra ensningen. Till systemet hörande mätverktyg kan användas för att optiskt avläsa om ensningen ligger inom specificerad tolerans.

Jämför skottställning.

Kommentar
Erbiumatomerna i fibern exciteras till ett tillstånd av populationsinversion med hjälp av en pumplaser med våglängden 980 eller 1480 nm. En ljusvåg i våglängdsområdet 1530 – 1605 nm som går genom denna fiber kommer att förstärkas. Erbiumdopade fiberförstärkare används främst inom fiberoptisk kommunikation.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Esofori orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är latent innebär, att det berörda ögat skelar endast om det genom övertäckning hindras att se samma bild som det andra ögat ser. Motsatsen till esofori är exofori. Jämför esotropi.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Esotropi orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är manifest innebär, att det berörda ögat alltid står i inåtriktad skelställning. Motsatsen till esotropi är exotropi. Jämför esofori.

Ett analogt fel inom instrumentoptiken benämns horisontell riktningsskillnad.

evanescent fält
(vid totalreflexion:) elektromagnetiskt fält i det optiskt tunnare mediet

Använd evanescent fält för eng. evanescent field.

Kommentar
Vid totalreflexion av det elektromagnetiska fältet uppfylls kontinuitetsvillkoret genom att fältet vid gränsskiktet tränger från det tätare mediet in i det tunnare mediet. Intensiteten hos det evanescenta fältet avtar exponentiellt och blir försumbart på några våglängders avstånd från gränsskiktet.

Om det inom det evanescenta fältet förekommer ett tredje medium med större brytningsindex än hos det tunnare mediet, uppträder dämpad totalreflexion eller avbruten totalreflexion.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Exofori orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är latent innebär, att det berörda ögat skelar endast om det genom övertäckning hindras att se samma bild som det andra ögat ser. Motsatsen till exofori är esofori. Jämför exotropi.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Exotropi orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är manifest innebär, att det berörda ögat alltid står i utåtriktad skelställning. Motsatsen till exotropi är esotropi. Jämför exofori.

Ett analogt fel inom instrumentoptiken benämns horisontell riktningsskillnad.

Kommentar
Termen hör hemma inom icke-linjär optik. Undvik termen fasmatchning.

Kommentar
Materialet i en fastatillståndslaser kan bestå av kristall eller glas. De lasrande energiövergångarna föreligger hos utvalda atomer, med vilka man dopat kristallen eller glaset.

Kommentar
I t.ex. ett interferogram kan, såsom på många andra områden, ett fasvärde observeras med ett okänt antal fassprång 2π. För att rekonstruera den ursprungliga fasen används algoritmer som vecklar upp det okända antalet fassprång 2π.

Använd verbet veckla upp för eng. unwrap.

Kommentar
I dagligt tal och speciellt i sammansättningar används även på svenska akronymen FBG.

Fiberbraggitter framställs exempelvis i speciella ljuskänsliga fibrer, där fiberkärnans brytningsindex kan ändras lokalt genom bestrålning av fibern från sidan med kraftigt laserljus.

Kommentar
En fibersvans är avsedd att underlätta arbetet att förse en optisk fiber med en fiberkontakt. Jämför korskopplingskabel.

Kommentar
Flatljus är ett optiskt fenomen i atmosfären i polarområdena, i vilket observatören befinner sig i en likformigt vit omgivning. Varken skuggor, horisonten eller moln kan urskiljas. Närbelägna föremål syns, ty sikten är god och dimma råder ej. Flatljus kan således endast förekomma i mulet väder och kal terräng, när marken eller isen är helt snötäckt. Sannolikheten för uppkomst av flatljus är större när solen står lågt än när den står högt.

Kommentar
Formerna LCD-skärm och LCD-display bör undvikas i svenskt språkbruk. Inom vissa teknikområden förekommer den alternativa termen vätskekristallskärm.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken.

Kommentar
Alla avbildande optiska system har två fokalplan utom afokala system, som saknar sådana. Det ena fokalplanet tillhör objektsidan och det andra tillhör bildsidan.

Vid ett optiskt system med positiv brännvidd kallas objektsidans fokalplan främre fokalplan och bildsidans fokalplan bakre fokalplan.

Kommentar
En fokalplansmatris kan vara endimensionell (linjär) eller tvådimensionell. Den innehåller flera detektorelement ordnade i grupp och ger direkt en bildlinje respektive en hel bild utan att skannande eller avsökande element behövs i det optiska systemet.

Jämför detektorrad och detektormatris.

Kommentar
Termen förekommer inom lasertekniken och instrumentoptiken.

Kommentar
Vanligen anges enbart fokuseringsområdets närgräns, eftersom den bortre gränsen i dessa fall är oändligheten.

Kommentar
Grundstorheten vid fotometrisk mätning är ljusflöde.

Mättekniskt bestäms fotometriska värden genom en viktning av radiometriska värden med standardiserade värden för ögats våglängdskänslighet.

Inom astronomin har begreppet fotometri genom sin historia bibehållits för mätning av all, inom astronomin förekommande elektromagnetisk strålning.

Kommentar
I analogi med teorin för elektrontillstånd i vanliga kristaller uppkommer fotonband som resultat av periodiciteten i en fotonkristall.

Man uppritar ofta fotonbanden inom en enhetscell i den reciproka vågvektorrymden. Liksom i elektronfallet kallas denna enhetscell Brillouinzon.

Kommentar
Fotonbandgap uppträder endast om vissa kriterier är uppfyllda.

För förståelsen av innebörden hos termen fotonbandgap är det viktigt att inse, att ett sådant gap ligger mellan två fotonband – men inte i ett fotonband. Det betyder att förledet i termen är fotonband och att huvudtermen är gap: fotonband-gap. (Analogt kan man för en halvledare tänka sig elektronband-gap.)

Fotonbandgap behöver inte finnas för alla utbredningsriktningar. Om fotonbandgapet omfattar alla utbredningsriktningar talar man om ett fullständigt fotonbandgap.

När ett fullständigt fotonbandgap föreligger, så är fotonkristallen totalreflekterande i alla infallsriktningar av ljusvågor, vilkas energier ligger inom det fullständiga fotonbandgapet. Se vidare under fotonbandgapsmaterial.

Kommentar
Se vidare fotonkristall och fotonbandgap.

Kommentar
Fotoniken är en del av optiken.

Mot substantivet fotonik svarar adjektivet fotonisk. (Jämför analogierna mekanik – mekanisk, elektronik – elektronisk.) I engelskan har adjektivet photonic en vidare betydelse och avser även fotoner. Se vidare fotonband, fotonkristall.

Kommentar
Interferensfilter och Bragg-gitter i optiska fibrer kan beskrivas som endimensionella fotonkristaller.

Se vidare fotonbandgapsmaterial.

Kommentar
De många små kanalerna utgör en fotonkristall som är tvådimensionell i fiberns tvärsnitt. Beroende på kanalernas diameter, brytningsindex och inbördes lägen kan fibern ges optiska egenskaper som exempelvis mycket hög numerisk apertur, singelmodvågledning över ett mycket stort våglängdsområde eller speciella dispersionsegenskaper.

Kommentar
Fotonradians är en radiometrisk storhet som mäts i enheten fotoner per sekund och kvadratmeter och steradian (1/(s∙m²∙sr)).

Fotonradians anger en prestanda för exempelvis röntgen- och synkrotronkällor, där flödet av fotoner är väsentligt. Därför används oftare storheten antalet fotoner per tid än storheten effekt.
I analogi med begreppet spektral radians används begreppet spektral fotonradians (eng. spectral photon radiance), ty tillämpningarna kräver ofta fotoner inom ett mycket litet energiområde.

Beroende på användningen kan valet av enheter kraftigt variera. Exempelvis används för en kollimerad fotonstråle enheten 1/(s∙m²) och, ifall mängden fotoner skall betonas, enheten mol/(s∙m²) eller enheten mol/(s∙m²∙sr). Motsvarande enheter finns för storheten spektral fotonradians, varvid ytterligare en längddimension tillkommer i nämnaren.

I foton- och kvantsammanhang förekommer ofta de felaktiga engelska benämningarna brightness och brilliance i stället för termerna eng. photon radiance resp. sv. fotonradians.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken. Fältbländaren placeras i något av det avbildande optiska systemets reella bildplan. De enklaste optiska systemen har bara ett reellt bildplan, exempelvis filmplanet i en kamera eller objektivets bildplan i en kikare.

Bilden av fältbländaren i systemets objektrum kallas inträdesfönster (eng. entrance window). Bilden av fältbländaren i systemets bildrum kallas utträdesfönster (eng. exit window).

Kommentar
En fältlins placeras i eller i närheten av en mellanbild.

Kommentar
En fältplaningslins är monterad i närheten av bildplanet för ett avbildande optiskt system. Den har då en obetydlig inverkan på systemets brännvidd, men kan genom sin form påverka formen hos den yta, på vilken systemet ger den bästa avbildningsskärpan. Medelst en fältplaningslins kan en buktig bildyta planas ut för att bättre anslutas till en plan detektoryta, exempelvis en fotografisk filmplåt, en bildförstärkarkatod eller en CCD-matris, varvid avbildningsskärpan blir god över en större del av detektorytan än den skulle ha blivit utan fältplaningslinsen.

Kommentar
Färg kan behandlas ur fyra olika aspekter: fysik, fysiologi, psykologi och psykofysik.

Två viktiga system för beskrivning av och beteckning på färger är NCS-systemet och CIE-systemet.

För vidare information om färg och färgtermer, se t.ex. boken Färgsystemanalys av Gunnar Tonnquist, Byggforskningsrådet T6:1995 och rapporten Färgåtergivning i katalogproduktion av Linda Johansson, Linköpings universitet 2002, den senare även tillgänglig på Internet.

Kommentar
Termen förekommer inom tekniken för synhjälpmedel. En bildledare kan förstora, om det ordnade fiberknippet är koniskt och smalare vid ingångsytan än det är vid utgångsytan. Den engelska termen taper förekommer även inom fiberoptiken, se modanpassare.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken. Förstoringsdifferensen anges i procent. Det ideala tillståndet är att förstoringsdifferensen är noll. För ett analogt fenomen inom fysiologisk optik, se aniseikoni.

Kommentar
Förstoringsväxlare förekommer i olika slags optiska instrument såsom mikroskop, IR-kameror, vapensikten och ubåtsperiskop. De medger kontinuerligt eller stegvist byte av instrumentets förstoring och synfält. Kontinuerligt byte sker genom zoomning, se under zoomobjektiv. Stegvist byte sker genom att anordningens alternativa linssystem växlas.

Objektivrevolver är ett exempel på en förstoringsväxlare, där bytet sker stegvis mellan objektiv monterade sida vid sida på en tallrik. I IR-kameror, vapensikten och ubåtsperiskop kan linser eller linsgrupper på något annat mekaniskt sätt föras in i och ut ur strålgången så att önskade synfält erhålls.

Kommentar
Försättslinser används för att kunna fotografera objekt på kortare avstånd än objektivets avståndsinställning tillåter.

Kommentar
Glasövergångstemperaturen brukar betecknas T_g och anger den temperatur, vid vilken materialets utvidgningskoefficient minskar från en vätskas till en fast kropps. En underkyld vätska under denna temperatur sägs befinna sig i ett glasartat tillstånd. Vid glasövergångstemperaturen föreligger en diskontinuitet i lutningen hos kurvan över smältans specifika volym som funktion av temperaturen eller i lutningen hos kurvan över smältans entalpi som funktion av temperaturen. Begreppet glasövergångstemperatur kan även gälla andra material än optiska, till exempel limmer.

Kommentar
Det ljus som alstras vid glödning kallas glödljus med den engelska motsvarigheten incandescent light. Exempel på glödljus är ljuset från en glödlampa.

gränsvinkel, kritisk vinkel
(för totalreflexion:) minsta infallsvinkel från normalen vid vilken totalreflexion uppträder

Använd gränsvinkel för eng. critical angle.

Kommentar
Termen förekommer inom optisk kommunikationsteknik och datorteknik.

Kommentar
Vid definitionen av konvergens eller divergens måste det vara tydligt, i vilken huvudriktning man räknar. Konventionellt är användarens blickriktning huvudriktning vid kontroll av riktningsskillnaden mellan de optiska axlarna i en vanlig dubbelkikare. Denna konventionella riktning är alltså motriktad ljusets fortskridningsriktning genom kikaren. Med andra ord sägs de optiska axlarna vara konvergenta, om användaren tvingas vinda, och vara divergenta, om användaren tvingas skela, för att de bägge bilderna skall synas sammanfalla med varandra.

Analoga fel inom den fysiologiska optiken kallas esotropi eller exotropi.

Kommentar
Alla avbildande optiska system har två huvudplan utom afokala system, som saknar sådana. Det ena huvudplanet tillhör objektsidan och det andra tillhör bildsidan. Bildsidans huvudplan definieras genom en på objektsidan infallande axelparallell paraxial stråle. Objektsidans huvudplan definieras genom en på bildsidan infallande axelparallell paraxial stråle. Objektsidans huvudplan avbildas på bildsidans huvudplan med förstoringen 1.

Avståndet mellan objektsidans och bildsidans huvudplan kallas huvudplanslucka. Motsvarande engelsk term är hiatus. Huvudplanens lägen beror på systemkonstruktionen så att huvudplansluckan kan vara positiv, noll eller negativ.

Kommentar
Huvudstrålar används i den geometriska optiken för att beräkna bildstorleken i ett avbildande optiskt system. Beträffande paraxial huvudstråle, se under paraxial stråle.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Hyperfori orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är latent innebär, att det berörda ögat skelar endast om det genom övertäckning hindras att se samma bild som det andra ögat ser. Motsatsen till hyperfori är hypofori. Jämför hypertropi.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Hypertropi orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är manifest innebär, att det berörda ögat alltid står i uppåtriktad skelställning. Motsatsen till hypertropi är hypotropi. Jämför hyperfori.

Ett analogt fel inom instrumentoptiken benämns vertikal riktningsskillnad.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Hypofori orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är latent innebär, att det berörda ögat skelar endast om det genom övertäckning hindras att se samma bild som det andra ögat ser. Motsatsen till hypofori är hyperfori. Jämför hypertropi.

Kommentar
Termen förekommer inom fysiologisk optik. Hypotropi orsakas av bristande jämviktsförhållande hos de yttre ögonmusklerna. Att skelningen är manifest innebär, att det berörda ögat alltid står i nedåtriktad skelställning. Motsatsen till hypotropi är hypertropi. Jämför hypofori.

Ett analogt fel inom instrumentoptiken kallas vertikal riktningsskillnad.

Kommentar
Hålavståndet anger avståndet mellan hål eller kanaler, t.ex. i en mikrokanalplatta.

Kommentar
Ett kubhörnsprisma är en hörnreflektor med mycket hög optisk precision.

Kommentar
Jämför med den analoga definitionen av elektrooptik.

Kommentar
Illuminans är en fotometrisk storhet som mäts i lumen per kvadratmeter ≡ lux (lm/m² ≡ lx).

Jämför irradians

Kommentar
Begreppet inbördes bildvridning skiljer sig från begreppet bildvridning (se detta ord), varför dessa två termer inte får förväxlas. En analog term inom den fysiologiska optiken är cyklotropi.

Kommentar
Semantiken i det engelska begreppet entrance aperture är flertydig. Det kan betyda dels öppningen som sådan, dels det bländartal som motsvarar öppningen med hänsyn till det efterföljande optiska systemets brännvidd eller den efterföljande optiska fiberns egenskaper.

Begreppet är inte tillämpligt för koronagrafer.

Kommentar
Adjektivet till irisering är iriserande (eng. iridescent).

Irisering kan uppstå genom tunnfilmsinterferenser på glas, genom tunnfilms- och/eller diffraktionseffekter på och i kristaller, pärlemor, m.fl. material och genom optiska fenomen i atmosfären. (Dit hör dock inte regnbågen, som är ett brytningsfenomen.)

Substantivet iris kommer från grekiska iris (nominativ), iridos (genitiv), regnbågen. Inom medicinen används termen iris som benämning på ögats regnbågshinna.

Kommentar
Irradians är en radiometrisk storhet som mäts i watt per kvadratmeter (W/m²).

Jämför illuminans.

Kommentar
Kamerakonstanten för system som fokuserats på oändligheten är i princip lika med kameraobjektivets brännvidd. Den fungerar inom fotogrammetrin som skallängd vid omräkning från längdmått i filmplanet till vinkelmått framför objektivet. Kamerakonstantens värde väljs så att bästa kompromiss uppnås över de små rester av felteckning i en fotogrammetrisk bild, som i praktiken alltid uppkommer i ett kameraobjektiv.

Kommentar
Närliggande begrepp är klämt vakuum (eng. squeezed vacuum), klämt tillstånd (eng. squeezed state) och klämningsbandbredd (eng. squeezing bandwidth). Ett exempel på fasrum är ett tvådimensionellt rum, vars axlar utvisar fotonantal resp. svängningsfas hos laserljuset. I exemplet kan obestämdheten i fotonantal, dvs. fotonbruset, minskas genom klämning, varvid dock obestämdheten i svängningsfas ökar, så att obestämdhetsarean i fasrummet (fotonantal, svängningsfas) förblir konstant i enlighet med en kvantmekanisk obestämdhetsrelation.

Kommentar
I ett konfokalmikroskop belyses volymen hos ett tredimensionellt, genomskinligt objekt punkt för punkt, varvid koordinaterna och mätvärdena för varje punkt registreras. Genom datorbehandling kan användaren därefter, med hjälp av dessa data, skapa skarpa bilder av godtyckligt valda tvådimensionella snitt genom objektet.

Metoden förutsätter användning av en laserljuskälla för att de registrerade signalerna skall bli tillräckligt starka.

Kommentar
En konfokal optisk resonator består av två sfäriska speglar placerade så att speglarnas brännpunkter sammanfaller.

Kommentar
Termen konstruktion är allmän. Den kan inskränkas till delområden genom förled, till exempel linskonstruktion, tunnfilmskonstruktion, fiberkonstruktion, laserkonstruktion, kristallkonstruktion. En annan betydelse av det engelska ordet design har den svenska motsvarigheten formgivning.

Kommentar
Termen konstruktion är allmän. Den kan inskränkas till delområden genom förled, till exempel linskonstruktion, tunnfilmskonstruktion, fiberkonstruktion, laserkonstruktion, kristallkonstruktion.

Kommentar
En korskopplingskabel används för att koppla samman enheter som står nära varandra. Termen kan vid behov förtydligas till optisk korskopplingskabel. Jämför fibersvans.

Kommentar
Ett kubhörnsprisma har, förutom de tre reflekterande ytorna (se hörnreflektor), en framför dessa ytor belägen sned, transmitterande yta, genom vilken ljuset går in i glaset och, efter tre reflexioner, åter ut ur glaset.

Kommentar
I exempelvis ett optiskt icke-linjärt material åstadkoms kvasifaspassning genom att längs vågledaren periodiskt byta tecken eller styrka på den icke-linjära materialparametern χ₂.

Kommentar
Kärnans brytningsindex är högre än mantelns, ett förhållande som medför att det elektromagnetiska fältet hålls kvar inom kärnan på grund av totalreflexion.

Kommentar
Termen laserradar är underordnad termen optisk radar, se denna term. Vi avråder från användning av termen ladar i svenskt språkbruk.

Kommentar
I sammansättningar bör man använda ordledet speckel-, exempelvis i termerna speckelmönster eller speckelinterferometri. Undvik att i svensk text skriva speckleinterferometri eller, särskrivet, speckle interferometri. Den abstrakta egenskap som kännetecknar ett speckelmönster kallas grynighet. Det är grynigheten man störs av vid betraktande av laserbelysta objekt eller laserljusalstrade bilder.

Kommentar
Termen lidar är en förkortning av det engelska uttrycket ‘light detection and ranging’ och används för att beteckna optisk radar (vanligen laserradar), speciellt för mätning av bakåtspridning i atmosfären, men även för mätning på hårda mål.

Kommentar
Den engelska termen lens kan även beteckna en grupp av flera linser, monterade i en sammanhållande mekanisk struktur. Se under objektiv.

En vanlig lins har två blanka ytor, varav minst en är buktig.

I en fresnellins (uttal: frenell'-) – som exempelvis förekommer under den glasplatta på vilken stordior placeras i en stordiaprojektor – är den buktiga ytan uppdelad i flera, vanligen koncentriska, delytor, varigenom linskomponenten kan göras väsentligt tunnare än annars.

Kommentar
Ljusflöde är en fotometrisk storhet som mäts i lumen (lm).

Ljusflödet kan mätas med en fotometer, men kan även beräknas ur motsvarande strålningsflödes spektralfördelning genom viktning med synsinnets spektrala känslighetsfördelning.

Kommentar
I det svenska systemet för färgbeskrivning (NCS) används parametrarna kulör (eng. hue), mättnad (eng. saturation) och ljushet.

Kommentar
Ljusstyrka är en fotometrisk storhet som mäts i lumen per steradian ≡ candela (lm/sr ≡ cd). Enheten 1 candela är en av SI-systemets sju grundenheter.

Jämför strålningsstyrka.

Kommentar
Begreppet förekommer bl.a. i samband med pulsstyrd avbildning. En lucka kan avse ett tidsintervall eller ett avståndsintervall.

Kommentar
Luminans är en fotometrisk storhet som mäts i lumen per kvadratmeter och steradian ≡ candela per kvadratmeter (lm/(m²∙sr) ≡ cd/m²).

Den engelska termen brightness är en föråldrad synonym till den engelska termen luminance. I engelsk terminologi definieras brightness numera som en psykologisk term: ’perceptual correlate of luminance – perceived luminance’.

Den engelska termen brilliance används ibland felaktigt för begreppet luminans.

Jämför radians.

Kommentar
Mantelns brytningsindex är lägre än kärnans, ett förhållande som medför att det elektromagnetiska fältet hålls kvar inom kärnan på grund av totalreflexion. Mantel skall inte förväxlas med hölje.

Kommentar
Maskering är här ett begrepp inom perceptionsläran. Maskeraren skall ligga nära i tid och rum relativt målet.

Kommentar
En systemkonstruktör kan ibland behöva införa en mellanavbildning av ett objekt i ett avbildande system. Typiska exempel på detta är när avståndet från systemets ingångsöppning till dess slutbild måste vara förhållandevis långt – såsom i ett ubåtsperiskop, eller när en streckplatta eller en fältbländare behöver införas i ett bildplan som inte får vara identiskt med slutbildens plan – såsom en mikrometerskala i ett mikroskop.

Kommentar
Meridionalplanet är ett symmetriplan som innehåller den optiska axeln i ett rotationssymmetriskt optiskt system. En meridional stråle utgår från en objektpunkt i meridionalplanet och fortsätter av symmetriskäl i detta plan ända fram till bildpunkten.

Kommentar
Mesa är inget självständigt ord, utan används som bestämmande förled. Ordet kommer från spanskan, där det betyder platåberg.

Kommentar
Bortetsningen kan ske genom successiva diffusioner av föroreningar eller genom legering i ytan.

Kommentar
Mesatransistorns emitter och bas bildar två platåer, vilka höjer sig över kollektorzonen.

Kommentar
En mikrochiplaser är ofta diodlaserpumpad. Förstärkningsmediet är vanligen i direkt kontakt med laserkavitetens ändspeglar. Kavitetslängden är så kort att singelmod uppnås.

Kommentar
Mikrokanalplattan sitter i ett bildförstärkarrör (generation II eller III), och består av en tätpackad matris av små rör (mikrokanaler). Över rören ligger en spänning som gör att det i varje litet rör sker en multiplicering av elektroner.

Kommentar
Syftet med konstruktionen enligt definitionen är att utnyttja pumpstrålen så effektivt som möjligt i den icke-linjära kristall där den önskade effekten skall genereras. Man uppnår syftet genom att göra pumpstrålens diameter överensstämmande med kavitetsmodens diameter i den kristall som har placerats i kaviteten.

Kommentar
Vardagligt förekommer också modtratt eller enbart tratt för detta begrepp.

Den engelska termen taper har en alternativ betydelse inom teknikområdet synhjälpmedel, se förstorande bildledare.

Kommentar
Modulationsöverföringsfunktionen är realdelen av den komplexa optiska överföringsfunktionen, vars imaginära del kallas fasöverföringsfunktion. Betraktar man bara en frekvens i avbildningens ortsfrekevensspektrum kallas kvoten modulationsöverföringsfaktor.

Uttrycken contrast transfer function och kontrastöverföringsfunktion står för ett oklart begrepp och bör undvikas.

Kommentar
Inom glasögonoptik används termen som en samlingsterm för alla synkorrigerande hjälpmedel med flera brytkrafter. Vanligtvis används multifokala linser vid ålderssynthet för att korrigera flera synavstånd. Exempel på ovanstående är bifokala, trifokala och progressiva glasögonlinser, kontaktlinser och intraokulära linser (IOL).

Observera att det finns optiska system med fler brännlinjer som normalt inte benämns multifokala. Exempel på detta är s.k. toriska eller cylindriska linser som korrigerar astigmatism.

Inom medicinen används termen multifokal som beskrivning av hur en skada eller sjukdom är spridd i eller över kroppen.

Kommentar
I dagligt tal och speciellt i sammansättningar används även på svenska akronymen AWG.

Kommentar
Mörkerglasögon är vanligen ett icke-förstorande instrument. Jämför mörkerkikare och nattkikare.

Kommentar
Jämför mörkerglasögon och nattkikare.

Kommentar
En nattkikare innehåller ingen bildförstärkare. Den har i princip samma optiska konstruktion som en vanlig dagkikare, men dess objektivdiametrar är större än dagkikarens, för att strålgångsmässigt vara anpassade till användarens nattetid större ögonpupiller. Härigenom insamlar nattkikaren största möjliga ljusflöde till ögonens näthinnor. Exempel på förstoring x objektivdiameter (i millimeter) för en nattkikare är 7x50, medan data för dagkikaren kan vara 8x30. Dessa kikares utträdespupiller är således 7,1 mm resp. 3,8 mm i diameter.

Termen marinkikare eller ljusstark kikare förekommer i handeln för att beteckna en kikare 7x50. Motsvarande eng. termer är marine binoculars eller bright binoculars, vilka sägs användas vid enstaka tillfällen, samt såsom modernt språkbruk, 7x50 binoculars.

Jämför mörkerglasögon och mörkerkikare.

Kommentar
Ett avbildande optiskt system har två nodpunkter. Den ena tillhör objektsidan och ligger i objektrummet, medan den andra tillhör bildsidan och ligger i bildrummet. Ifall det avbildande optiska systemets objektrum och bildrum har samma värde på brytningsindex, så sammanfaller nodpunkterna med systemets huvudpunkter, annars inte. Det geometriska avståndet mellan nodpunkterna är dock alltid lika med det geometriska avståndet mellan huvudpunkterna. Uttrycket nodalpunkt förekommer också för detta begrepp, men är mindre lämpligt.

Afokala system har inga nodpunkter.

Inom fotogrammetrin används termen inre nodpunkt med i huvudsak samma betydelse som bildsidans nodpunkt. Den inre nodpunkten är ett projektionscentrum för strålar från kameraobjektivet till kamerans bildplan. Den inre nodpunktens läge sammanfaller approximativt med den paraxiala nodpunktens läge. Avståndet från den inre nodpunkten till kamerans bildplan kallas för kamerakonstanten.

Kommentar
Termen notchfilter är väl inarbetad inom radiovågsområdet. Det förefaller därför inte vara meningsfullt att skapa en helsvensk term inom optikområdet. Det tycks heller inte finnas någon svensk motsvarighet till det engelska ordet notch, som skulle kunna vara lika kort och kännas riktigt adekvat i detta sammanhang.

Kommentar
Begreppet numerisk apertur är viktigt inom mikroskopin, då den bestämmer upplösningsförmågan. Inom fiberoptiken ges den numeriska aperturen av gränsvinkeln för totalreflexion.

Kommentar
Ett objekt kallas reellt objekt, om det befinner sig framför ett avbildande system. Motsvarande engelsk term är real object. Ett objekt kallas virtuellt objekt om det ser ut att befinna sig innanför ett avbildande system. Motsvarande engelsk term är virtual object.

Kommentar
Ett objektiv kan ingå i ett större system.

Termen objektiv kan förses med ett inskränkande förled, vilket definierar användningen, som till exempel i mikroskopobjektiv, kikarobjektiv, kameraobjektiv, teleskopobjektiv, eller vilket förtydligar objektivets optiska egenskaper, som till exempel i vidvinkelobjektiv, teleobjektiv, zoomobjektiv.

I engelskan används sällan den enkla formen objective, utan oftast en form med förtydligande förled, till exempel microscope objective.

Ett objektiv kan på engelska också kallas lens, som till exempel i termen telescope lens. Den engelska termen lens motsvarar nämligen antingen en enstaka lins, se under lins, eller ett system av linser i en sammanhållande mekanisk struktur.

Kommentar
Objektivrevolvrar förekommer i mikroskop och professionella filmkameror. De förekom även i smalfilmskameror och TV-kameror, innan zoomobjektiv började användas.

Jämför förstoringsväxlare.

Kommentar
Det engelska verbet grow kan betyda både odla och växa. En fysiker odlar en kristall, så att kristallen växer i hans apparatur. På engelska blir motsvarande mening ’A physicist grows a crystal, so that the crystal grows in his equipment’. I passiv form blir det ’A crystal is grown by the physicist’, på svenska: ’En kristall odlas av fysikern’. (Man bör inte säga ’En kristall växes av fysikern’.)

Kommentar
Korrektionsomfånget för en okularinställning anges i dioptrier.

Kommentar
I Sverige är, vid arbete inom hälso- och sjukvården, optiker en skyddad yrkestitel förbehållen personer med av Socialstyrelsen utfärdad behörighet, i regel med legitimation som leg. optiker.

optiker₂
person som arbetar inom optisk forskning, utveckling eller tillverkning

Använd optiker för eng. optical scientist, optical engineer, optical technician.

Kommentar
Optiker är en inom fackmannakretsar använd, vardaglig term för att beteckna personer som arbetar med forskning, teknisk utveckling, konstruktion eller provning inom optikområdet i vid mening. (Jämför de vardagliga termerna elektroniker och mekanist för motsvarande yrkeskategorier för forskning, teknisk utveckling, konstruktion och provning av elektronik och mekanik.)

En optiker kan ha akademisk utbildning (eng. optical scientist, optical engineer) eller icke-akademisk utbildning (eng. optical technician).

Jämför verkstadsoptiker.

Kommentar
En optisk korskopplare skiljer sig från en optisk switch genom att från ingångar till utgångar kunna koppla kanalerna i en våglängdsmultiplexerad signal (i framtiden kanske även i en tidsmultiplexerad signal).

Jämför optisk switch.

Kommentar
Jämför optisk parametrisk förstärkare.

Kommentar
Förstärkningsprocessen sker i ett optiskt icke-linjärt medium och involverar i regel tre ljusfält vilka brukar benämnas ”pump”, ”signal” och ”idler”. För att uppnå hög verkningsgrad i energiöverföringen från pump- till signalvåg måste fältens vinkelfrekvenser uppfylla villkoret samt vågvektorerna uppfylla villkoret .

Jämför optisk parametrisk oscillator.

Kommentar
En parametrisk oscillator skiljer sig från en parametrisk förstärkare i det att oscillatorn bygger upp utsignalen från brus som finns i kaviteten.

Jämför optisk parametrisk förstärkare.

Kommentar
Observera att den engelska termens grundform står i flertal. A pair of tweezers = en pincett. Jämför med a pair of scissors = en sax.

Kommentar
Genom en lätt omdefinition av den engelska förkortningen radar (ursprungligen: radio detection and ranging) till att stå för radiation detection and ranging (förslag av Michael J. Kavaya i Laser Focus World 1994) kan optisk radar ses som en egentlig delmängd av det överordnade begreppet radar samt förekomma tillsammans med sidoordnade begrepp såsom mikrovågsradar och millimetervågsradar. Under begreppet optisk radar återfinnes begreppen laserradar och lidar, se dessa ord.

Kommentar
Ordet switch är ett inom många teknikområden accepterat inlån från engelskan i svenskan. Det bör därför i vissa fall accepteras även inom optronikområdet.

En optisk switch skiljer sig från en optisk korskopplare genom att kunna koppla signalerna från ingångar till utgångar utan hänsyn till signalernas multiplexa karaktär.

Jämför optisk korskopplare.

Kommentar
Termen förekommer inom den optiska verkstadstekniken. Användning av optiskt lim för sammanfogning av två optikkomponenter kallas kittning. Motsvarande verb är kitta.

Kommentar
Optoelektroniken omfattar stora teknikområden, t.ex. infrarödteknik, datorteknik, laserteknik, kommunikationsteknik, optisk mätteknik och solenergiomvandling.

Kommentar
Termen optronik användes ursprungligen i militära sammanhang och omfattade då bl.a. laserteknik och teknik för mörkerseende (exempelvis värmekameror och bildförstärkare).

Kommentar
Termen används i optiken för beskrivning av periodiska signaler (raster, gitter) och av i rummet fördelade signaler som ortsfrekvensspektrum (t.ex. bilder, brus).

Enheten är vanligen perioder/mm, i visuell optik även perioder/radian.

Kommentar
I traditionell bildframställning består den oskarpa masken av en kopia med omvänd tonskala, låg kontrast och förminskad detaljskärpa som kombineras med det transparenta originalet. Motsvarande funktion för digitala bilder kan skapas med ett digitalt filter.

Kommentar
Vid beräkning av en stråles gång i meridionalplanet (se under meridional stråle) används infallshöjd och strålvinkel i förhållande till den optiska axeln för att beskriva strålens läge och riktning. I paraxial strålräkning används linjära samband mellan infallshöjder och strålvinklar.

Paraxial strålräkning innebär att man approximerar sinus för vinklar med vinklarnas värden och att infallshöjder definieras såsom avstånd till den optiska axeln på de optiska ytornas mot axeln vinkelräta tangentplan i stället för på de optiska ytorna själva.

En paraxial stråle som utgår från en objektpunkt på den optiska axeln kallas axiell paraxial stråle. En paraxial stråle som utgår från en objektpunkt utanför den optiska axeln – och därigenom kan användas för att definiera objektets storlek – och som är riktad mot optiska axelns skärningspunkt med inträdespupillens plan (se under aperturbländare) kallas paraxial huvudstråle.

Kommentar
Perceptuellt skillnadsmått uttrycks vanligen i jnd, se under diskrimineringströskel. Det används till exempel för bildkvalitet, särskilt för digitala bilder.

Kommentar
En prick har ungefär samma diameter i alla riktningar.

Maximalt tillåtet antal och storlek för defekter på en polerad yta hos en optisk komponent brukar specificeras på tillverkningsritningen. Den amerikanska militära normen MIL-O-13830, den tyska DIN-normen och ISO-normen tillämpar olika system för att ur ytans egenskaper beräkna kvantitativa mått på ytkvalitet, bl.a. defekter. Typiska storleksmått exemplifieras här med den amerikanska normen, där defekter specificeras av två tal åtskilda av ett snedstreck, varav det andra talet är ett pricktal (eng. dig number). Det brukar ligga mellan 3 och 120 och anger den största prickens tillåtna medeldiameter uttryckt i hundradels millimeter. Ju kortare avståndet är mellan optisk yta och bildplan, desto mindre pricktal brukar tolereras.

Se även under repa.

Kommentar
Primärskyddets uppgift är att skydda den optiska fibern mot kemiska och mekaniska ytskador, men den ger inget drag- eller böjskydd av fiberns eller vågledarens mantel och kärna.

I dagligt tal används ibland ordet hölje för såväl primär- som sekundärskydd, ett bruk som emellertid lätt kan leda till bristande precision i uttryckssättet.

Kommentar
En prismadioptri motsvarar 1 centimeters förskjutning av bilden på 1 meters avstånd. Om ett ögonpar ger bilder som är inbördes förskjutna (skelning), kan prismakorrektion i glasögon behövas.

Kommentar
Genom pulsstyrning kan mottagaren hållas öppen under ett kort tidsintervall. Detta tidsintervall kan synkroniseras med en belysande ljuspuls, så att ett bestämt avståndsintervall (motsvarande gångtiden för det bakåtspridda ljuset) avbildas. Pulsstyrning kan också utnyttjas för att minska inverkan av bakgrundsstrålning eller för att reglera ljusinsläppet till en bildförstärkare (generation IV).

Kommentar
Det är aperturbländaren, som i inträdes- och/eller utträdespupillen avbildas med aberrationer. En linskonstruktör måste, förutom bildens aberrationer, beakta även pupillaberrationer för att säkerställa att det optiska systemet uppfyller ställda krav.

Till exempel innebär avbildningsfelet sfärisk aberration i pupillen (eng. spherical aberration of the pupil) att pupillen, när den ses från synfältets yttre delar, blir sidoförskjuten, i huvudsak i sitt eget plan. Avbildningsfelet pupillkoma (eng. pupil coma) innebär en olikformig förstoring av pupillen för strålknippen som avbildar synfältets yttre delar.

Förekomst av pupillaberrationer kan vara en fördel i vissa tillämpningar. Det gäller då för linskonstruktören att välja bland de typer av system, som uppvisar stora pupillaberrationer.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken. I ett kikarsikte erfordras extra stort pupillavstånd med hänsyn till vapnets rekylrörelse.

Den engelska termen eye relief, som inte har någon direkt motsvarighet i svenskan, betyder pupillavstånd hos ett okular.

I vissa optiska instrument, till exempel fotografiska objektiv, kan utträdespupillen vara virtuell. Enligt gängse teckenregler har pupillavståndet då ett negativt värde. Pupillavstånd får ej förväxlas med pupilldistans.

Kommentar
Termen förekommer inom den fysiologiska optiken. Pupilldistans betecknas PD och kallas därför vanligen så i dagligt tal mellan yrkesmän i optikerbranschen. Vardagligt förekommer ibland pupillavstånd, vilket är olämpligt eftersom detta inom instrumentoptiken är en term med annan betydelse. Se pupillavstånd.

Kommentar
Lasern pumpas medan kavitetens Q-faktor är låg, varigenom en hög energiuppbyggnad i lasermaterialets övre energinivå erhålles. När Q-faktorn kortvarigt ökas, utlöses hela denna energi i en kortvarig puls.

Kommentar
Radians är en radiometrisk storhet som mäts i watt per kvadratmeter och steradian (W/(m²∙sr)).

De engelska termerna brightness och brilliance används ibland felaktigt för begreppet radians.

Jämför luminans.

radiometri
(inom optik:) teknik för mätning och beskrivning av elektromagnetisk strålning som omfattar våglängdsområdet ca 0,01–1000 µm (ultraviolett till fjärran infrarött)

Använd radiometri för eng. radiometry.

Kommentar
Grundstorheten vid radiometrisk mätning är strålningsflöde.

Kommentar
En yta eller en komponent som återkastar ljus sägs reflektera ljuset.

Kommentar
De flesta repor uppvisar mussliga brott längs sina kanter. En repa som inte uppvisar mussliga brott kallas på engelska sleek scratch eller sleek. Motsvarande svensk term är blankrepa.

Maximalt tillåtet antal och storlek för defekter på en polerad yta hos en optisk komponent brukar specificeras på tillverkningsritningen. Den amerikanska militära normen MIL-O-13830, den tyska DIN-normen och ISO-normen tillämpar olika system för att ur ytans egenskaper beräkna kvantitativa mått på ytkvalitet, bl.a. defekter. Typiska storleksmått exemplifieras här med den amerikanska normen, där defekter specificeras av två tal åtskilda av ett snedstreck, varav det första talet är ett reptal (eng. scratch number). Det brukar ligga mellan 3 och 120 och anger den bredaste repans största tillåtna bredd uttryckt i mikrometer. Blankrepor brukar inte räknas in i reptalet. Ju kortare avståndet är mellan optisk yta och bildplan, desto mindre reptal brukar tolereras.

Se även under prick.

Kommentar
Retroreflektorer förekommer bl.a. i form av hörnreflektorer, kubhörnsprismor, reflexfolier innehållande transparenta kulor och sjömärken för radarvåglängder.

Kommentar
Se under ensning.

Kommentar
Ett sammansatt system, vars tillstånd är kvantmekaniskt kopplat genom sammanflätning av sina delsystem, sägs vara sammanflätat. Delsystemen, som då också sägs vara sammanflätade, kan vara elementära partiklar, t.ex. fotoner eller elektroner, eller sammansatta partiklar, t.ex. atomer, eller närmast ”makroskopiska” kvantmekaniska system, som Bose-Einstein-kondensat.

Termen sammanflätning skapades 1935 i sin tyska motsvarighet Verschränkung av den österrikiske fysikern Erwin Schrödinger. Den tyska termen verschränkt betyder: korsande respektive lagd i kors eller sammanslingrad, sammanflätad, flätad i vartannat (grundord: verbet verschränken). (’Lägga armarna i kors över bröstet’ heter på tyska ’die Arme über die Brust verschränken’.) Det engelska ordet entanglement – som i det här sammanhanget har valts som term och motsvarighet till det tyska Verschränkung – har i det engelska allmänspråket en bredare och delvis mindre adekvat innebörd. Översättning med hjälp av ett engelskt-svenskt lexikon riskerar därför att resultera i en olämplig svensk motsvarighet.

Sammanflätning är en nödvändig och naturlig följd av den kvantmekaniska formalismen och förklaras här något populärt och oprecist för det enklaste fallet med två sammanflätade partiklar. Sammanflätning innebär då koppling mellan två kvantmekaniska partiklar, exempelvis fotoner, sådan att när man gör en mätning på den ena partikeln och observerar ett visst resultat, så kollapsar den gemensamma vågfunktionen för det sammansatta systemet till att motsvara ett bestämt tillstånd för den andra partikeln. Detta gäller även om partiklarna befinner sig långt ifrån varandra.

Kommentar
Sekundärskyddet, beläget utanpå den optiska fiberns eller vågledarens primärskydd, har till uppgift att ge den optiska fibern eller vågledaren mekanisk stadga.

I dagligt tal används ibland ordet hölje för såväl primärskydd som sekundärskydd, ett bruk som emellertid lätt kan leda till bristande precision i uttryckssättet.

Kommentar
Siktlinjens riktning kan bestämmas med hjälp av ett sikte, vilket i enklaste fall utgörs av ett korn och en siktskåra.

Att sikta innebär att rikta mätinstrument eller vapen mot en riktpunkt.

Kommentar
Ordet skanning uttalas med betoning på båda stavelserna till skillnad från engelskans scanning. Motsvarande verb är skanna (eng. scan). En anordning som skannar kallas skanner (eng. scanner). Ett enstaka svep kan kallas ett skannersvep eller bara svep (eng. scan).

Kommentar
Mot substantivet skottställning svarar verbet skottställa. Motsvarande engelska verb är boresight (to boresight, he boresights, she has boresighted the weapon system).

Det ovan definierade begreppet innebär en aktivitet: en tekniker ställer in vapensystemets riktmedel så att riktpunkt och träffpunkt i huvudsak sammanfaller. Termen skottställning kan emellertid även betyda resultatet av aktiviteten: dvs. hur väl teknikern har lyckats skottställa systemet. Det betyder att en tolererad avvikelse existerar mellan riktpunkt och träffpunkt: vapensystemets skottställning ligger inom en specificerad tolerans.

Ett optiskt sikte kan innehålla optiska eller mekaniska anordningar för att utföra skottställningen. Till systemet hörande mätverktyg kan användas för att optiskt avläsa om skottställningen ligger inom specificerad tolerans.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken.

Kommentar
Se under laserspeckler.

Kommentar
Spektral radians är en radiometrisk storhet. Den beskriver hur radiansen fördelar sig per våglängd eller frekvens. Spektral radians har därmed inte samma dimension som radians utan som radiansens fördelning med avseende på våglängd. Enheten för spektral radians blir då watt per kubikmeter och steradian (W/(m³∙sr)). Eftersom våglängdsområdet brukar ligga i nanometerområdet anges de numeriska värdena oftast i enheten W/(m²∙sr∙nm).

Om den spektrala radiansen mäts per frekvens i stället för per våglängd blir enheten watt per kvadratmeter och steradian och hertz (W/(m²∙sr∙Hz)).

På engelska används ibland felaktigt uttrycken spectral brightness eller spectral brilliance för begreppet spektral radians.

Jämför radians.

Kommentar
Ett spridande medium innehåller inhomogeniteter vilka strålningen växelverkar med.

Se vidare under spritt ljus.

Kommentar
Ljuset sprids då det träffar oordnade partiklar eller då det passerar genom ojämna materialstrukturer eller ytor. Man talar då om spritt ljus och ljusspridning. Ljusspridning innebär påverkan på ljusets riktning, frekvens eller polarisation.

Partiklarnas storlek har stor inverkan på det spridda ljusets karaktär. Oordnade molekyler ger upphov till så kallad Rayleighspridning, medan droppar eller stoftpartiklar i en gas ger upphov till så kallad Miespridning. Relationen mellan ljusets våglängd och de spridande partiklarnas storlek avgör vilken typ av spridning som uppkommer.

Icke-linjär spridning innebär direkt övergång från en foton vid en våglängd till en eller flera fotoner vid en eller flera våglängder. Exempel på icke-linjär spridning är Ramanspridning och Brillouinspridning.

En speglande yta som är alldeles jämn sägs reflektera ljuset spekulärt. Det innebär att ett strålknippe som speglas mot en sådan yta bibehåller sin regelbundna och ordnade natur. En ojämn, speglande yta skapar däremot oordning i strålknippet. Ljuset sprids och man säger att det reflekteras diffust. Motsvarande substantiv är spekulär reflexion respektive diffus reflexion. Diffus reflexion ger alltså upphov till spritt ljus. Vilken typ av reflexion som uppkommer bestäms av relationen mellan ljusets våglängd och standardavvikelsen hos den spridande ytans profil. Om våglängden är mycket större än standardavvikelsen, så blir reflexionen närmast spekulär. Om våglängden är mindre än eller ungefär lika med standardavvikelsen, så blir reflexionen diffus.

Inom fotometrin kallar man en spekulärt reflekterande yta för högblank yta och en diffust reflekterande yta för helmatt yta. På gränsen mellan dessa två fall ligger halvmatt yta, i vilket fall ljuset sprids inom en begränsad rymdvinkel kring en spegelreflekterad huvudriktning. En helmatt yta kan även kallas Lambertreflektor. Mot de svenska termerna svarar följande engelska termer: glossy (högblank), semi-matt, (halvmatt) och matt (helmatt) surface.

I många fall, exempelvis vid ljusspridning mot papper, utgörs det spridda ljuset av en summa av två komponenter. Den ena komponenten består av sådant ljus som har spridits i riktning mot betraktaren direkt ifrån den ojämna gränsytan mellan det spridande materialet och luften. Man kallar detta fenomen för ytspridning (eng. surface scattering). Den andra komponenten består av sådant ljus som har spridits tillbaka i riktning mot betraktaren ifrån ojämnheter inuti det spridande materialet. Man kallar detta fenomen för volymspridning (eng. bulk eller volume scattering).

Även en ojämn, transmitterande yta ger upphov till spritt ljus. Man kan här tala om diffus transmission. Den uppkommer, ifall ljusets våglängd är mindre än den ojämna ytans standardavvikelse multiplicerad med skillnaden i brytningsindex på ömse sidor av ytan. I en generalisering av denna mekanism uppkommer diffus transmission när ljuset passerar genom ett medium, vars brytningsindex varierar i rummet tillräckligt mycket och tillräckligt oordnat för att avsevärt och slumpmässigt påverka svängningsfaserna över ljusvågens yta.

Diffus transmission uppkommer även i vätskor och fasta kroppar som innehåller oordnade partiklar (som i mjölk eller opalglas).

Jämför ströljus.

Kommentar
Samma term är bruklig för det analoga fenomenet i akustiken.

Kommentar
Förnimmelse av tredimensionellt rum kan även åstadkommas på andra sätt.

Kommentar
Streckplattans symboler syns överlagrade på bilden i det optiska instrumentet. De utgörs vanligen av riktmärken, skalor eller siffror.

Streckplattan kan vara utförd som en planparallell platta eller som en plankonvex fältlins, varvid symbolerna med få undantag läggs på den plana ytan.

Kommentar
Absorption i stråldelaren kan förekomma, men detta anses som en oundviklig förlust för strålgången och ingår därför inte i definitionen av en stråldelare. En stråldelare, som huvudsakligen reflekterar ett visst våglängdsområde medan den huvudsakligen transmitterar ett annat våglängdsområde kallas dikroisk stråldelare (eng. dichroic beam splitter).

Kommentar
Det engelska ordet expander översätts vanligen med expander även i svenska facktermer, vanligen som förled (expanderskruv, expanderbult, m.fl.). Inget synes hindra, att man även använder ordet som efterled.

strålgång
en eller flera ljusstrålars väg genom ett optiskt system eller delsystem

Använd strålgång för eng. light path eller ray path.

Kommentar
Den engelska termen light path står för ett begrepp, som har en vid, allmän innebörd. Den används också om strålning utanför det synliga våglängdsområdet, exempelvis i röntgenteleskop (såsom i X-ray light path). Begreppet light path innefattar även diffraktions- och interferenseffekter.

Den engelska termen ray path är mera precis och avser den geometriska vägen för en (ljus)stråle genom ett optiskt system, delsystem eller komponent.

Kommentar
Strålningsflöde är en radiometrisk storhet som mäts i watt (W).

Den tänkta ytan bestäms av strålgången i den aktuella situationen.

För motsvarande fotometrisk storhet, se under ljusflöde.

Inom astronomin förekommer termen (bolometrisk) luminositet (eng. (bolometric) luminosity) för att benämna strålningsflödet från ett astronomiskt objekt. (Bestämningen bolometrisk tillkommer, när man vill förtydliga att storheten anges i radiometriskt mått.) Solens bolometriska luminositet är 3,85∙10²⁶ W. Om endast synligt ljus avses, brukar luminositeten anges i så kallad absolut magnitud, som är objektets magnitud omräknad till ett standardavstånd. För stjärnor är standardavståndet 10 pc (1 pc ≈ 3,26 ljusår). Solens absoluta magnitud är +4,83. För planeter, kometer och asteroider i vårt solsystem är standardavståndet en astronomisk enhet (1 AE). (1 AE är jordens medelavstånd från solen, numera standardiserat till ett tolvsiffrigt värde på knappt 150 miljoner kilometer.)

Kommentar
Strålningsstyrka är en radiometrisk storhet (fastställd av ISO) som mäts i watt per steradian (W/sr).

Ordet ’strålningsintensitet’ är, på grund av dess oklara innebörd, olämpligt att använda som term.

Jämför ljusstyrka.

Kommentar
Strålningstransport kan i första hand betraktas som ett makroskopiskt transportfenomen. Termen strålningstransport förekommer bl.a. i teorier rörande solens och jordens atmosfärer.

Kommentar
Strålprofilen är en viktig del av strålkvaliteten, speciellt hos laserstrålar.

Kommentar
Ett strålstopp används för att blockera oönskade strålar i ett optiskt system, vanligen genom absorption. Ett strålstopp bör reducera bakåtreflexion och spridning samt kunna avge värme som absorberas. Syftet är att undvika ströljus eller att begränsa ljusstrålars utbredning i eller utanför ett optiskt system.

Kommentar
Begreppet ströljus används framförallt i samband med optiska system som har högt ställda krav på kontrast. Det gäller oftast avbildande system (linser, speglar och objektiv), men ströljus kan också leda till brist på spektral renhet i diffraktionsbaserade system (gitter, monokromatorer och spektrometrar).

I ett idealt optiskt system finns inget ströljus. Ströljus orsakas av diverse ofullkomligheter i systemet. De medför att önskat ljus sprids bort från den avsedda strålgången och att oönskat ljus sprids in i den avsedda strålgången. Ingendera effekten är önskvärd, eftersom den första orsakar intensitetsförlust och dessutom kan störa bilden och den andra enbart stör bilden genom försämrad kontrast.

Exempel på sådana ofullkomligheter är ojämnheter (repor, prickar, ytstruktur från polering) hos i systemet ingående optiska material eller ytor, och partikel- eller droppbeläggning på sådana ytor.

Ett annat exempel på ofullkomligheter är restreflexer från ytor som i praktiken aldrig är idealt antireflexbelagda, så att ljus efter dubbla restreflexer mot alla möjliga par av sådana ytor åter rör sig i riktning mot bilden. Ett liknande exempel är att, i IR-optik med kyld detektor, en enkel restreflex – från detektorn mot någon av systemets ytor och tillbaka till detektorn – kan ge upphov till så kallad ”narcissuseffekt”. Denna effekt ser vanligen ut som en mörk fläck i IR-bildens centrum. Fläcken är en spökbild av den kylda IR-detektorn och dess kalla omgivning.

För diffraktionsbaserade system, som skall separera olika våglängder med hög upplösning, är defekter i det periodiska mönstret en vanlig orsak till uppkomsten av ströljus.

Exempel på uppkomst av ströljus från mekaniska delar i det optiska systemet är inspridning av omgivningsljus mot linsfattningar, bländarkanter, innerväggar eller motljusskydd.

Optikkonstruktören kan tillgripa olika motåtgärder för att nedbringa mängden ströljus. Exempel på motåtgärder är veckning av innerväggar, målning av innerväggar med speciell, svart färg, införande av bafflar kring strålgången och lämplig utformning av bländar- eller baffelkanter.

I optikproduktionen kan ströljusnedsättande åtgärder utgöras av förbättrad bearbetning och rengöring av optiska ytor i komponenttillverkningen, förbättrad antireflexbeläggning samt användning av renrumsmiljö i instrumentmonteringen. Härtill kommer yrkesskicklighet hos verkstadsoptiker som hanterar komponenterna.

Effekterna av ströljus kan se olika ut och benämns slöja (eng. veiling glare), ljusfläck (eng. flare) eller spökbild (eng. ghost image eller ghost). I diffraktionsbaserade system används termen spöke (eng. ghost), som betyder ’spektrallinje som är förskjuten i förhållande till det kalibrerade läget på grund av felaktig periodicitet i en del av gittret’.

Kommentar
Termen förekommer inom tekniken för synhjälpmedel. Ordet svagsynt har negativ klang och bör undvikas.

Synsvaghet hos en person innebär att personens synskärpa, med bästa möjliga optiska korrigering, inte överskrider 0,3. Personer med till exempel synfältsinskränkningar kan betecknas som synsvaga, även om synskärpan är bättre än 0,3. Termen synsvagoptik, som har den engelska motsvarigheten low vision optics, betecknar antingen ett synhjälpmedel för en synsvag person eller läran om synsvaghet.

Kommentar
Telecentrisk avbildning åstadkoms med ett telecentriskt system (eng. telecentric lens eller telecentric system).

Telecentrisk avbildning behövs för djupinvariant projektion av tredimensionella objekt, t.ex. i en profilprojektor, där med vanlig centralprojektion djupförändringar i objektet skulle ge storleksförändringar i bilden.

Detta innebär att alla huvudstrålar från objektet skall löpa parallellt med den optiska axeln, ett villkor som åstadkoms genom en optisk konstruktion med aperturbländaren i systemets bakre fokalplan. Därigenom placeras inträdespupillen i oändligheten.

Analogt kan en telecentrisk strålgång för bildsidan konstrueras. Exempelvis behöver CCD-detektorer i en digitalkamera normalt ljusinfall (i motsats till den tämligen isotropt absorberande silverhalogenidfilmen).

Med inträdespupillen resp. utträdespupillen i oändligheten kräver telecentriska system en fri ingångs- resp. utgångsdiameter som är minst lika stor som objektfältets resp. bildfältets diameter.

Kommentar
Termen förekommer bl.a. inom lasertekniken. Tjirp kan uppstå oavsiktligt eller införas avsiktligt. Åtgärden att införa tjirp kan kallas tjirpning och man säger att man tjirpar laserpulsen när man åstadkommer tjirpning.

Tjirp skall inte blandas ihop med jitter1. Med tjirp menar man vanligen att frekvensen hos en modulerad laser glider som en konsekvens av modulationen. Med termen jitter avses en slumpmässig oregelbunden variation i fas eller tidsläget hos modulerade signaler. Jitter kan vara en konsekvens av att en lasersändare uppvisar tjirp.

Kommentar
Totalreflexion sker när brytningsvinkelns värde överstiger 90 grader. Detta kan endast ske om strålningen går från ett medium med högre brytningsindex till ett medium med lägre brytningsindex.

Totalreflexion utnyttjas utan absorptionsförluster i stället för speglar, t.ex. i optiska vågledare, prismakikare och för retroreflektorer såsom kubhörnsprismor.

Kommentar
En yta eller en komponent som släpper igenom ljus sägs transmittera ljuset.

Kommentar
Tvinnad parkabel (på eng. twisted pair cable), som är en metallisk ledare, förekommer i samma system som optiska fibrer.

tvåfärgsdetektor
detektor som är känslig i två olika optiska våglängdsområden

Använd tvåfärgsdetektor för eng. dual band detector, dual-band detector.

Kommentar
En tvåfärgsdetektor är känslig i två olika våglängdsområden. Ett exempel finns inom infrarödtekniken, där strålning kan detekteras antingen inom de två våglängdsområdena 3–5 μm och 8–12 μm eller inom två olika band i våglängdsområdet 8–12 μm.

Det skulle kunna anses vara oegentligt att kalla infraröda våglängder för ”färger”, men analogin till motsvarande förhållanden inom det synliga våglängdsområdet anses i fackkretsar göra termen tvåfärgsdetektor acceptabel även inom infrarödtekniken.

En annan typ av tvåfärgsdetektor är känslig både inom en del av det ultravioletta våglängdsområdet och inom det infraröda våglängdsområdet 8–14 μm.

tvåfärgskamera
kamera med sensorer för två olika optiska våglängdsområden

Använd tvåfärgskamera för eng. dual band camera, dual-band camera.

Kommentar
En tvåfärgskamera kan vara utrustad med en bildsensor för det visuella och en annan bildsensor för det nära infraröda våglängdsområdet. De bägge våglängdsområdena skiljs från varandra med hjälp av en dikroisk stråldelare framför bildplanen.

En tvåfärgskamera kan även vara en infrarödkamera utrustad med tvåfärgsdetektor.

Kommentar
Termen förekommer inom optisk kommunikationsteknik. Se våglängdsmultiplexering.

Kommentar
WDM: se våglängdsmultiplexering.

Kommentar
Vergensen är måttet på krökningen av en sfärisk vågfront vars radie är avståndet till brännpunkten. Vergensen har dimensionen längd^-1 och enheten dioptri.

Konvergenta strålar har positiva värden på vergensen medan divergenta strålar har negativa värden. Vid brännpunkten går vergensen mot oändligheten.

Jämför brytkraft.

Kommentar
En verkstadsoptiker arbetar med tillverkning av optiska komponenter (eng. optician) eller med montering av optiska instrument (eng. optical technician). Jämför optiker₂.

Kommentar
Termen förekommer inom instrumentoptiken. Referensriktningen för den vertikala riktningsskillnadsmätningen (höjdskillnadsmätningen) beror helt på tillämpning och instrumentuppbyggnad: för en handhållen dubbelkikare är den riktningen hos den mekaniska axel, kring vilken kikarhalvorna vrids för ändring av axeldistansen, för ett binokulärt sikte är den riktningen hos optiska axeln i den sikteshalva, som innehåller streckplattan.

Analoga fel inom den fysiologiska optiken kallas hypertropi eller hypotropi.

Kommentar
Enligt samplingsteoremet kan en signal överföras korrekt så länge samplingsfrekvensen är minst dubbelt så hög som den högsta frekvensen i signalen (signalens bandbredd). Samplingsteoremet har stor betydelse inom telekommunikation och akustik. I optiken kan moiré-effekter tyda på för låg samplingsfrekvens. Speciellt avbildning genom en periodisk struktur av bildsensorer påverkas av samplingsteoremet.

Optiska bilders ortsfrekvenser återges inte korrekt av en digitalkamera om de är högre än halva samplingsfrekvensen hos sensorn. Samplingsfrekvens definieras som antalet samplingspunkter per längdenhet. Högre ortsfrekvenser från objektivet än halva samplingsfrekvensen viks som oegentliga effekter av sensorn tillbaka på ortsfrekvensskalan, t.ex. ända till noll, där samplingsfrekvensen är lika med en ortsfrekvens i den ursprungliga bilden. Ännu högre ortsfrekvenser viks i sin tur omkring nollfrekvensen o.s.v., vilket resulterar i att alla ortsfrekvenser hamnar i frekvensintervallet nollfrekvensen till halva samplingsfrekvensen. Vikningen ger i bilden upphov till störande effekter, som kallas vikningsdistorsion (eng. aliasing distortion).

För att förhindra uppkomsten av vikning (och vikningsdistorsion) sätts ett optiskt antivikningsfilter ofta i strålgången före sensorn, vilket begränsar ortsfrekvenserna från objektivet till halva samplingsfrekvensen. Om ett sådant filter inte är idealt, kan så kallad blandningsdistorsion uppkomma.

Kommentar
Den avtagande irradiansen innebär att bilden är ljussvagare i sina yttre delar än den är i sitt centrum. Om irradiansen sjunker till mindre än hälften av sitt värde i bildens centrum, så blir ljusförsvagningen uppenbar för synsinnet. Med ett datorprogram kan konsekvensen av vinjettering korrigeras, ifall bilden har lagrats elektroniskt.

Vissa kameror, exempelvis IR-kameror, är känsligare för detta fenomen än synsinnet, något som då kan kompenseras genom signalbehandling. Alternativt försöker man undvika vinjettering genom ändamålsenlig konstruktion av linssystemet. I sådana kameror skulle vinjettering ge ett sämre signalbrusförhållande och därmed minska systemets användbara dynamik.

Vid naturlig vinjettering (eng. natural vignetting) avtar irradiansen genom skillnader i projektionsgeometri mellan strålknippen som går mot bildens yttre delar och strålknippen som går mot bildens centrum. Vid mekanisk vinjettering (eng. artificial vignetting) blockeras större eller mindre delar av de strålknippen som är riktade mot bildens yttre delar när de träffar en linsfattning. Den mekaniska vinjetteringen är ibland en avsiktlig konstruktionsåtgärd för att blockera de strålar som starkast skulle bidra till en försämring av bildskärpan.

Kommentar
Vinjettering inom fototekniken innebär att en bild av estetiska skäl tonas bort mot bildens kanter. Till exempel kan ett fotografi i en rektangulär ram tonas bort till vitt utanför en i ramen inskriven ellips.

Kommentar
Vågledargitter används bl.a. inom fiberoptisk kommunikation. Ordet ’gitter’ betyder ursprungligen ’galler’ eller liknande. I äldre optik är gittret en komponent med en i rummet periodisk struktur – exempelvis ett diffraktionsgitter, men i ett vågledargitter kan periodiciteten bestå i en vågledare med periodisk brytningsindexvariation eller ett flertal intill varandra löpande vågledare med olika längder.

Kommentar
När ordet våglängdsmultiplexering känns för långt, såsom i sammansättningar, kan det gärna ersättas med akronymen WDM, till exempel i termerna WDM-system och WDM-teknik.

Kommentar
Syftet med brännviddsvariationen är att åstadkomma en förändring av förstoringen. Objekt- och bildplanslägena förblir i huvudsak oförändrade under förstoringsvariationen. Steglös variation av förstoringen kallas zoomning. Motsvarande verb är zooma.

Linskonstruktörer skiljer på mekaniskt och optiskt kompenserade zoomobjektiv beroende på den konstruktionsprincip, enligt vilken bildplanets läge bibehålles under brännviddsvariationen.

Kommentar
Termen förekommer inom optisk kommunikationsteknik.

Kommentar
Överstrålning leder till en betydande försämring av detaljåtergivningen i området.